När den efterlängtade högsommarvärmen äntligen infinner sig räcker inte strandplatserna till. Mina senaste kustdagar spenderas pendlande med kusttåg mellan Falkenberg och Halmstad och de visar mig hur åtråvärt havet är och jag förstår att längtan varit stor hos fler än mig.
Havet är grumligt och kyligt men folket jublar och badar.
När jag avslöjar att jag är från Borås får jag ett höjt ögonbryn till svar och en undran över vad jag gör i Halmstad och inte i Falkenberg där alla andra Boråsare är. Jag blir förvirrad därför att jag var tvärsäker på att halva Borås befolkning emigrerade till Varberg under sommarmånaderna. Det är där jag själv ett antal gånger fått höra att ”Nu kommer badjävlarna”. Å andra sidan så tog jag ju faktiskt själv tåget till Falkenberg för att besöka just ett par Boråsvänner som huserar i en badstuga vid Skrea strand. Hm… det kanske ligger något i påståendet ändå.
Det visar sig att i Halmstad är det Stockholmarna som tvingas lystra till ”badjävlar” och jag antar att det är fler kuststäder som använder samma tilltal till turister som tycks invadera pubar, gator och stränder under semestertider. Samtidigt får jag väl anta att det från andra håll ses som något positivt med turism inom eget land.
Hur som helst, badjävel eller inte så tog jag själv mitt första uppfriskande dopp i grumligt saltvatten vid Östra stranden i Halmstad igår. Tjockt med lyckligt folk och sönderbrända kroppar omkring mig. Heja Bästkusten!







