[/caption]Vi kör ganska snabbt på kurviga vägar. Ligger efter en dag efter att ha missat planet mellan Hawaii och San Jose och försöker optimera vår vistelse i Yosemite så mycket som möjligt. Plötsligt står Petter på bromsen och något springer rakt ut i vägen framför bilen. En varg. Han ställer sig en meter från oss och vi slänger oss efter kamerorna, river i väskor och och klädhögar i bilen. Ner med fönsterrutan, klick klick.
Vargen står kvar. Han tittar på oss som att han vill något, avvaktande. Är det nyfikenhet, eller är han van vid att stadsturister kommer hit och ger honom mat? Anders vevar ner rutan lite till för att få ett ännu närmare kort men kommer plötsligt på att han har ett vilt djur framför sig, han får lätt panik och fönsterrutan åker upp till en mer tillfredsställande nivå igen. Fotona är utmärkta. Vi åker vidare.
Jag har bott i San Diego i 3 månader. Staden är känt för sitt utmärkta zoo och jag får ofta frågan om vad jag tycker om det. Jag har ingen aning. Gå på zoo intresserar mig inte. En vän jag lärde känna i San Diego säger att han inte är förvånad. Djur i bur verkar inte vara min grej säger han och han har rätt även om buren kan vara en definitionsfråga. Vi har ett zoo i min hemstad också, det intresserar mig inte heller särskilt mycket. Det känns mer för barn. De har grillstugor och gott om allmänna toaletter liksom. Folk himlar med ögonen, "-Hur kan man åka till San Diego utan att gå på zoo". Jag tänker, "-Men åk till Tanzania om du vill se elefanter, åk till Australien om du vill se kängurur"
En varg i det fria känns fantastiskt roligt att ha få se, även om just den här verkade märkligt van vid människor. En hel bunt av andra exotiska men icke lika sällsynta djur har också poserat för mig under min senaste frånvaro från Sverige, en del har bara skymtat på långt avstånd men har ändå fångat mitt intresse. Vargen vinner nog ändå.
[...] om vargen i Yosemite: Vilda vargar eller tama elefanter - Coconuts & [...]
SvaraRadera