Fortsätt till huvudinnehåll

Sverige och sommaren

[caption id="attachment_4972" align="alignnone" width="450" caption="Balkonghäng"]På Hanna balkong[/caption]


Vi får en kväll i Borås-sol med rosa bubbel som kluckar i glas med tjusig fot och en tät och fräsande rök från grillskivor som släpper ifrån sig köttsaft på glödhet kol. Vi blir genast giriga och vill ha mer av sommar-Sverige.


Efter att kloka huvuden slagits hårt ihop och morgondagens sovmorgons vara eller icke vara diskuterats landar vi i beslutet Borås-Styrsö, såvida himmelens portar inte är vidöppna nästa dag. De är de inte, åtminstone inte i tidig arla. Eller, hrmph... det ska väl erkännas att vi inte spänt fast säkerhetsbältet på 100-bussen förrän 11.50. Buss, fikapaus, spårvagn, båt och tills sist så landstiger vi på Styrsös "Bratten", ganska sent på eftermiddagen.



Vandringen börjar bland gränder och flakmoppar och Bullerbyhus med äppelträd passeras. Turistströmmen glesnar och uppåt är det himmelsblått med vita puffar. Träsnickrade pilar visar oss kors och tvärs över ön och vi misstänker att öbor skämtar med oss, lotsar runt oss i cirklar och skrattar bakom gardinerna. Till sist slutar vi bry oss om korsningsanvisningar och förlitar oss på tekniken, tack och lov för den. GPS-pilen för oss ut mot hav och klippor och vi landar i en håla där vinden inte tar vår filt. Sverige-sommaren har inte hunnit färga våra kroppar och bleka hudar fläker ut och värmer sig i solen. Barn som vi inte känner leker vilda lekar på bryggan. Jag tänker träflisor i små fötter och krabbjakt mellan stenar.


Vi hinner precis dra på oss plaggen igen. Tävlar med regnmolnen och vinner. När de släpper sina tårar har filten blivit en båt och paraplyer vårt tak. Till sist vågar sig armar utanför vårt läger efter rastlös väntan och till sist åker taken bort och båten blir en picknickfilt igen. Solen vill inte riktigt värma lika mycket nu som då men vi passar på att sniffa på havsluft och dricka ljummet kaffe innan båten mot staden kallar på oss. Sverige-sommar, sommar-Sverige.


Klicka på en bild för att starta bildspel!


[caption id="attachment_4973" align="alignleft" width="150" caption="På båten mot Styrsö."]På båten mot Styrsö.[/caption]


[caption id="attachment_4974" align="alignleft" width="150" caption="Mötande"]Mötande båt på väg mot Styrsö[/caption]


[caption id="attachment_4975" align="alignleft" width="150" caption="Hanna poserar"]Hanna poserar[/caption]


[caption id="attachment_4977" align="alignleft" width="150" caption="Sommarvy"]Flakmoppe och skärgård[/caption]


[caption id="attachment_4978" align="alignleft" width="150" caption="Hanna säger hej!"]Hanna säger hej![/caption]


[caption id="attachment_4979" align="alignleft" width="150" caption="Utsikt från vår plats"]Utsikt från vår plats[/caption]


[caption id="attachment_4980" align="alignleft" width="150" caption="Äggmackan"]Äggmackan och Hanna[/caption]


[caption id="attachment_4981" align="alignleft" width="150" caption="Regn och rusk"]Hanna skrattar under paraplykanten[/caption]


[caption id="attachment_4982" align="alignleft" width="150" caption="Efter regn kommer..."]Systrarna på plats[/caption]


[caption id="attachment_4983" align="alignleft" width="150" caption="Vy åt andra hållet"]Stuga och skärgård[/caption]


[caption id="attachment_4984" align="alignleft" width="150" caption="Flakmoppen"]Flakmoppe[/caption]


[caption id="attachment_4985" align="alignleft" width="150" caption="Hemåt igen"]Sofia på båten[/caption]


[caption id="attachment_4986" align="alignleft" width="150" caption="Hej då Styrsö!"]Hanna på båten[/caption]

Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Gotland med en nybyggd cykel och ett ömt knä

Södra Hällarna strax utanför Visby. Foto: Anders Karlsson Han spretar med fingrarna på sin stora hand och sträcker ut den mot min. ”Vi har nästan inte hunnit gå så här någonting under den här resan.” . Jag tar den och och tänker att hans konstaterande är rätt. Det är inte lätt att gå hand i hand när man hela tiden sitter eller kånkar på varsin cykel. Vi går således vidare ut mot stupen på Södra Hällarna alldeles utanför Visby, hand i hand. Cyklarna vilar från oss i ett buskage lite längre ifrån. Där vi strosar finns inga träd utan bara ett kargt landskap där vinden minst sagt får upp farten och vi är försiktiga när vi närmar oss kanten, så att en kastby inte helt plötsligt skulle putta ut oss. Den har visst kommit med åldern tänker jag, den där försiktigheten. Blåsten är kall även även om solen skiner. Den stora handen värmer dock inte bara utom- utan även inombords.
Skicka en kommentar
Läs mer

Fuerteventura - en paus från verkligheten

Minnet av sol mot hud och hur sanden känns när jag gräver i den med tårna. Läkande promenader längs strandpromenaden med sol i ögonen och vind i håret. Familjen har drabbats av ännu en förlust och en semester som inte går att avboka blir en välbehövlig paus från en obeveklig verklighet. Jag ser i spegeln att solbrännan sitter kvar, men tillbakakastad i minnen av liv som inte längre finns, som ligger i drivor i lägenheten som ska tömmas, måste jag påminna mig om hur okomplicerat det kan vara att ligga på en strand och bekymra sig endast om hur hög solskyddsfaktor man ska välja och hur man ska lägga upp strategin för middagsbuffén. Några bilder från en vecka på Fuerteventura hjälper mig att komma ihåg. [caption id="attachment_8291" align="aligncenter" width="300"] Strandliv[/caption] [caption id="attachment_8296" align="aligncenter" width="300"] Stranden i Caleta de Fuste[/caption] [caption id="attachment_8299" align...
Skicka en kommentar
Läs mer

Tavira och ensamheten i Algarve

Ett foto publicerat av Longboard Lady (@_longboardlady_) Maj 18, 2015 kl. 1:32 PDT Portugal Jag sprätter till, har visst halvslumrat på min storblommiga, gula sarong och det syntetiska materialet har blivit blött av min svett. Undrar hur länge jag legat där? Jag skulle kunna se efter på mobilen men vill inte riktigt, båten tillbaka till fastlandet går inte förrän om många timmar, det är jag i alla fall ganska säker på. Solen bränner på huden men när jag sätter mig upp kommer vinden kommer med svalka. Det är skönt med både ock. Det är maj för exakt ett år sedan och jag har skavsår under fötterna och mellan tårna. Ihla de Taviras sand har nött på mina trotjänare under timslånga promenader på en nästan öde strand. Det var just det här jag önskade mig själv när jag bokade den där resan till Algarvekusten i Portugal någon vecka tidigare. Att få vara själv alltså, inte skavsåren då de gör ganska ont. Just östra Algarves öde och vidsträckta stränder på öar dit båttrafiken för säsongen inte r...
Skicka en kommentar
Läs mer