[/caption]Så är det då äntligen dags för den där valskådningen! Söndag morgon och jag är uppe med tuppen i San Diego, eller ja... kanske inte riktigt med tuppen men hyfsat tidigt i alla fall. Ett par snabba ben vinner över tyskgruppen med samma blickfång som jag. Efter flera misslyckade försök att få båtbiljett på solig dag lyckas jag äntligen i biljettluckan hos Flagship. Efteråt inser jag att jag inte behövt bete mig så desperat, de var på väg mot ett annat utflyktsmål, men här chansas inte längre.
Vi ska försöka fånga gråvalen, med blicken förstås, på sin genomfartsled i San Diego på väg mellan Alaska och Baja, Mexico. Vi blir försäkrade om att vi inte stressar djuren i det blå "and off we go". Delfinerna visar sig vara fler än valarna, närmare och antagligen mycket sötare också och vi lyckas beundra dem en liten stund när de leker i vattnet. Av valarna ser vi mest snabba ryggar som blixtrar till i solskenet och vattenkaskader som små gejsrar.
Det allra största nöjet, för mig som redan sett delfiner och tycker att valarna är lite för långt bort, är att fnissa åt turister på båten (inkluderar mig själv) när vi rusar fram och tillbaka, från kant till kant så fort någon gör minsta tecken på att de sett något bort mot horisonten. "-Såg du nå't, var är den??" Armar som pekar mot hopplöst snabba mål. Båten känns sidtung när alla står på samma kant. Kameran känns meningslös, åtminstone för valjakt.
Solen är underbar och stundvis låter jag de andra jaga ensamma och lutar mig bekvämt tillbaka i ett båtsäte. Solen är det bästa som finns. Min nästipp säger annorlunda efter en stund förstås men det är det värt.
Vi brummar in mot land, jakten har pågått i tre timmar. Då jag inte vågat lämna min plats av rädsla för att missa en val har jag inte kunnat ta mig ner till kiosken på nedre däck för förtäring. Det innebär lågt blodsocker och en mage som jag misstänker fler än jag hört. När vi lägger ankar är jag nöjd och glad men jag tar mig hemåt mot köket i rask takt.
Laurel Street är otrevligt brant i dallrande värme. Ibland inbillar jag mig att jag kommer glida ur mina flip-flops och börja rulla ner för backen som jag i verkligheten så tappert kämpar mig upp för och hur jag måste börja om igen och igen. Men jag klarar mig ända upp till toppen och avslutar förmiddagen med att vräka i mig gårdagens tårtrester som väntat i kylen. Skugga, "mat" och båtminnen.
[caption id="attachment_4482" align="alignnone" width="450" caption="Förväntansfulla..."]
[/caption][caption id="attachment_4483" align="alignnone" width="450" caption="...lämnar vi San Diego bakom oss..."]
[/caption][caption id="attachment_4484" align="alignnone" width="450" caption="...och beger oss ut mot öppna vatten."]
[/caption][caption id="attachment_4485" align="alignnone" width="450" caption="Gröna kullar "]
[/caption][caption id="attachment_4486" align="alignnone" width="450" caption="Med San Diego som blir mindre bakom oss..."]
[/caption][caption id="attachment_4487" align="alignnone" width="450" caption="...och Point Loma som blir större..."]
[/caption][caption id="attachment_4489" align="alignnone" width="450" caption="...far vi mot öppet hav."]
[/caption][caption id="attachment_4491" align="alignnone" width="450" caption="Jag (Sofia) tar blicken från vattnet en liten stund."]
[/caption][caption id="attachment_4490" align="alignnone" width="450" caption="Delfiner som leker"]
[/caption][caption id="attachment_4494" align="alignnone" width="450" caption=""Hajtänder""]
[/caption][caption id="attachment_4492" align="alignnone" width="450" caption="Vi är inte ensamma till havs"]
[/caption][caption id="attachment_4493" align="alignnone" width="450" caption="På väg in vinkar vi till sjölejonet"]
[/caption]Mer om San Diego på Coconuts & Skylines:
www.coconutsandskylines.se/tag/san-diego
Klokt med scarf över axlarna, mtp nästippen....
SvaraRaderaJag kanske borde haft en scarf över nästippen också:-).
SvaraRadera