Fortsätt till huvudinnehåll

Cacti

Träd i Balboa Park
Trädet

Det är uppehåll en liten stund och genomblöta släktingar vallas runt i Balboa Park för att inte missa mina små guldkorn i parken. Regnet har stundvis vräkt ner under dagen men tack och lov vet vi inte ännu att det kommer att bli ännu värre om en stund. Vi fryser och mina besökare verkar undra vad fasen de menar med "Sunny California". Jag vet ju förstås hur underbart solen kan värma när den är på det humöret. Jag hoppas de snart får se det också.



Fotografierna från kaktusträdgården gör sig inte riktigt i regngrått ljus så här får bjudas på en annan dags flanerande med kameran i högsta hugg... och med annat sällskap.




[caption id="attachment_4525" align="alignnone" width="450" caption="Huller om buller"]Kaktusar som växer ihop[/caption]

[caption id="attachment_4523" align="alignnone" width="450" caption="Grönt är skönt"]Kaktusar i Balboa Park[/caption]

[caption id="attachment_4527" align="alignnone" width="450" caption="Jag försöker men klaustrofobiska tankar får min kropp att säga nej."]Sofia kliver in i ett träd[/caption]

[caption id="attachment_4528" align="alignnone" width="337" caption="Bättre att Christopher låter sig fotograferas"]Christopher inuti ett träd[/caption]

[caption id="attachment_4529" align="alignnone" width="450" caption="I kaktusträdgården"]I kaktusträdgården[/caption]

[caption id="attachment_4532" align="alignnone" width="450" caption="Härligt mönster"]Härligt mönster[/caption]

[caption id="attachment_4534" align="alignnone" width="450" caption="Kaktus"]Kaktus[/caption]

[caption id="attachment_4530" align="alignnone" width="337" caption="Ännu ett träd"]Kaktusträd[/caption]

[caption id="attachment_4533" align="alignnone" width="450" caption="Kaktusar"]Kaktusar[/caption]

[caption id="attachment_4526" align="alignnone" width="337" caption="Christopher"]Christopher[/caption]

[caption id="attachment_4531" align="alignnone" width="337" caption="Ensamt"]Ensam träd[/caption]

 

Mer om San Diego på Coconuts & Skylines:

www.coconutsandskylines.se/tag/san-diego
Etiketter:

Kommentarer

  1. Sandra Lago23 mars 2012 kl. 22:22

    Du hade rätt. Tiden går vansinnigt fort och det slog mig faktiskt härom dagen att det inte är så vansinnigt långt kvar tills du kommer hem igen. Lite rosé på uteserveringen kanske? :)

    SvaraRadera
  2. Sandra Lago23 mars 2012 kl. 22:22

    Det blev mycket "vansinnigt" på en gång. Så vansinnigt ;P

    SvaraRadera
  3. Sofia26 mars 2012 kl. 10:07

    Klart vi ska dricka rosé:-)!! Ge mig lite tid till här först bara. Det går lite VÄL snabbt.

    SvaraRadera
  4. Sofia26 mars 2012 kl. 10:08

    Vi kanske ska dricka vansinnigt mycket rosé;-)!?

    SvaraRadera
  5. Sandra Lago26 mars 2012 kl. 21:32

    Haha det tycker jag låter som en bra ide :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Gotland med en nybyggd cykel och ett ömt knä

Södra Hällarna strax utanför Visby. Foto: Anders Karlsson Han spretar med fingrarna på sin stora hand och sträcker ut den mot min. ”Vi har nästan inte hunnit gå så här någonting under den här resan.” . Jag tar den och och tänker att hans konstaterande är rätt. Det är inte lätt att gå hand i hand när man hela tiden sitter eller kånkar på varsin cykel. Vi går således vidare ut mot stupen på Södra Hällarna alldeles utanför Visby, hand i hand. Cyklarna vilar från oss i ett buskage lite längre ifrån. Där vi strosar finns inga träd utan bara ett kargt landskap där vinden minst sagt får upp farten och vi är försiktiga när vi närmar oss kanten, så att en kastby inte helt plötsligt skulle putta ut oss. Den har visst kommit med åldern tänker jag, den där försiktigheten. Blåsten är kall även även om solen skiner. Den stora handen värmer dock inte bara utom- utan även inombords.
Skicka en kommentar
Läs mer

Fuerteventura - en paus från verkligheten

Minnet av sol mot hud och hur sanden känns när jag gräver i den med tårna. Läkande promenader längs strandpromenaden med sol i ögonen och vind i håret. Familjen har drabbats av ännu en förlust och en semester som inte går att avboka blir en välbehövlig paus från en obeveklig verklighet. Jag ser i spegeln att solbrännan sitter kvar, men tillbakakastad i minnen av liv som inte längre finns, som ligger i drivor i lägenheten som ska tömmas, måste jag påminna mig om hur okomplicerat det kan vara att ligga på en strand och bekymra sig endast om hur hög solskyddsfaktor man ska välja och hur man ska lägga upp strategin för middagsbuffén. Några bilder från en vecka på Fuerteventura hjälper mig att komma ihåg. [caption id="attachment_8291" align="aligncenter" width="300"] Strandliv[/caption] [caption id="attachment_8296" align="aligncenter" width="300"] Stranden i Caleta de Fuste[/caption] [caption id="attachment_8299" align...
Skicka en kommentar
Läs mer

Tavira och ensamheten i Algarve

Ett foto publicerat av Longboard Lady (@_longboardlady_) Maj 18, 2015 kl. 1:32 PDT Portugal Jag sprätter till, har visst halvslumrat på min storblommiga, gula sarong och det syntetiska materialet har blivit blött av min svett. Undrar hur länge jag legat där? Jag skulle kunna se efter på mobilen men vill inte riktigt, båten tillbaka till fastlandet går inte förrän om många timmar, det är jag i alla fall ganska säker på. Solen bränner på huden men när jag sätter mig upp kommer vinden kommer med svalka. Det är skönt med både ock. Det är maj för exakt ett år sedan och jag har skavsår under fötterna och mellan tårna. Ihla de Taviras sand har nött på mina trotjänare under timslånga promenader på en nästan öde strand. Det var just det här jag önskade mig själv när jag bokade den där resan till Algarvekusten i Portugal någon vecka tidigare. Att få vara själv alltså, inte skavsåren då de gör ganska ont. Just östra Algarves öde och vidsträckta stränder på öar dit båttrafiken för säsongen inte r...
Skicka en kommentar
Läs mer