Sofias 2012

Så har snart ett helt år till passerat och jag tittar tillbaka på allt jag hunnit med och konstaterar att det varit ett bra reseår. Många minnen har lagts till, inte tillräckligt många förstås men det gör det ju aldrig ;). Hela förra hösten kämpade jag med kronorna för att få till min San Diego-vistelse och därmed var min utflyktshunger total när jag, förra nyårsdagen, startade 2012 med att ta en tur upp till Stockholm. Huvudsyftet var en visumansökan på USAs ambassad men jag passade på att turista en del också då jag inte varit i huvudstaden på många år.

 

Så var det då äntligen dags, jag fick ihop de pengar som behövdes och San Diego hägrade. Det var på vippen att jag inte kom iväg då min planerade flygplatsskjuts som jag beställt till ottan  oturligt nog försov sig, mycket också.

Till sist dök Taxi Pappa i alla fall upp och jag hann med mitt flyg och i San Diego började min efterlängtade kurs och startade en Kalifornienvardag som var ganska fullspäckad av nya bekantskaper, upplevelser och kulturkrockar. Jag hyr in mig hos Christopher under en tid som ger mig husrum, trevligt sällskap och "gästcykel" så att jag kan utforska San Diego på egen hand. En av mina favoritutflykter med cykeln blev La Jolla där jag spenderade många timmar med att bara blicka ut över det dramatiska landskapet.

 

Efter en tid lämnar jag Christopher och söker mig vidare. I samma veva får jag finbesök från Sverige i form av en pappa och en moster. De utforskar San Diego på egen hand när jag är i skolan men eftermiddagarna är våra och sen tar jag långledigt och vi ger oss ut på vägarna...

Första anhalt för mig och familjen är Las Vegas med allt spektakel det har att erbjuda. Här förundras vi av nattlivet och är väl egentligen mer eller mindre åskådare till spelhysterin även om en slant eller två slinker ner i spelmaskinerna.

Las Vegas är speciellt men vi vill ha mer och annorlunda. Vi tar bilen vidare och det blir en tur till både tjusiga Red Rock Canyon och Valley of Fire med sina röda märkliga stenformationer som får dig att känna dig inbjuden till en alternativ värld.

På vägen tillbaka åker vi igenom Death Valley, ytterligare en park med märkligt landskap och kameran hinner aldrig långt ner i fickan innan den åker upp igen. Ett Los Angeles som håller på att regna bort blir sista anhalt för vår "lilla" Road Trip men innan mina gäster åker hem igen så tar vi också spårvagnen över den mytomspunna gränsen till Mexiko och upplever en dag av Tijuana.

 

Samma dag som jag blir själv igen flyttar jag också. Jag älskar San Diegos innerstad men längtar ut till havet och stranden. Ocean Beach blir mitt nya hem och här hyr jag in mig på en soffa i en liten stuga i någon månad. Här luktar det marijuana från varje bakgård och gamla slitna hippies travar fram med surfbrädor under armarna. Jag saknar stan men får snart nya vänner. Det är också till Ocean Beach min vän Anna kommer på besök och hon gör mig sällskap under en härlig vecka.

 

Då San Diego-tiden lider mot sitt slut har jag fortfarande tid att se fram emot och istället för att åka hem tar jag flyget till Hawaii där Petter och Anders möter upp mig från annat håll. Anders som tidigare bott en period i Waikiki, Honolulu blir vår personliga guide och han utför ett strålande jobb både på huvudön Oahu och på underbara paradisön Kauai där Waimea Canyon ger mig en av de vackraste naturupplevelserna i mitt liv. Att vi missar vårt plan härifrån och blir tvungna att spendera en natt på en egen strand gör ärligt talat inte så mycket.

 

Nästa plan hinner vi med och från San José kör vi snabbt mot nationalparken Yosemite. Här är naturen helt annorlunda, det är kyligare och krispigare luft och rätt som det är springer en varg ut framför bilen och ställer sig som åskådare till en fotograferande svensktrio. Det, tillsammans med enormt stora trädstammar bland rödaste Redwoods jättelika träd och häpnadsväckande vyer från en färgstark solnedgång uppe på Glacier Point, blir dagens höjdpunkter.

 

Vi har blivit lovade sängplats i San Francisco hos Niklas, Petters barndomskamrat, som vi mötte tidigare på Hawaii. Vi är sent framme men blir väl emottagna och spenderar några dagar i en intressant stad som jag längtat efter att få se, staden var ju till och med ett starkt alternativ till San Diego innan jag bestämde mig för att klimatet var behagligare närmare mexikanska gränsen. Äntligen får jag se alla färgstarka hus och bron som först gömmer sig bakom klassisk San Francisco-dimma men sen stoltserar med sina höga och orangea bropelare. Visserligen älskar jag San Diego men San Francisco hade verkligen kunnat var ett superbt val också.

 

Vi drar vidare, ner längs med Highway 1 och en kust som är värd varenda stopp. Vi stannar för lite hiking i Big Sur, upplever sanddyner vi aldrig kunnat föreställa oss i Pismo och dricker en massa drinkar på en pir i Santa Barbara innan vi når Los Angeles. Här blir det ett snabbstopp för att plåta Hollywood-skylten, spana in spektaklen längs med Boulevarderna och landa vid nöjesfältet vid Santa Monica Pier. Sedan drar vi oss tillbaka till mitt älskade San Diego och avslutar resan med några dagars nostalgi och ett jobbigt farväl vid hemfärd.

 

Väl hemma är vardagen lite jobbig. Jag var inte färdig med USA och längtan tillbaka är stor. Jag blir inbjuden till Halmstad vid några tillfällen och lär sakta känna staden och kusten tillsammans med Anders. Haverdals Naturreservat charmar mig med krokiga trollträd och en bred ensam strand. Jag hinner också med en tur till Falkenberg för möte med Boråsvänner och fler stränder mer centralt i Halmstad.

 

Sommaren är här med full semesterkraft och Hannas erbjudande om att lära känna Berlin och lära mig att tycka om norra Tyskland blir till en vecka i en grön och fartfylld storstad. Hon har rätt, jag tycker om vad jag får och Berlin ger mig både ljusa minnen och eftertänksamhet vid murruiner och andra historiska minnesmärken.

 

Jag är egentligen knappt mer än hemma och vänder innan nästa plan går mot Frankrike och Marseille. Här njuter jag och Anders av att flanera på stan, ta en båttur till stadens fästningsö Château d'If och en rejält varm men tjusig vandring i Sugiton, Les Calanques med ett dopp i klarblått vatten som belöning.

 

Hösten visar sig bli jobbig, tung och mörk för mig men jag räddas en stund av en resa till Budapest med Anders som, åtminstone tillfälligt, ger mig styrka. Vi vandrar runt i både Buda och Pest och floden Donau som delar staden är som en smaragdgrön orm som bred och imponerande smyckats av ståtliga broar. Vi förälskar oss i Budapest och hoppas på att få se mer vid annat tillfälle.

 

Budapest blev årets sista resa men vi har redan planer på fler. Året 2013 kommer inledas med Madeira och sen får vi se vad det blir mer. För mer blir det!

God Jul och Gott Nytt År!

Nyfiken på mitt 2011?
Sofias 2011