Fortsätt till huvudinnehåll

Att göra mig glad

TUR-biljett
TUR-biljett

Min kära syster säger åt mig att skärpa mig, att se lite positivt på vintereländigt och att det "nog" blir vår snart. Jag vet att hon har rätt men säger hej då och surar vidare i min ensamhet. Bitter över att min, i tankarna, billiga resa till Kroatien över påsk förvandlats till ett skolgrupparbete i fortsatt kyla, sur för att jag fryser hela tiden och för att jag missade det där erbjudandet om halva priset på biljetterna till årets TUR(rese)-mässa.



Så ringer telefonen, jag tänker först inte svara då numret är hemligt men eftersom telefonen ändå är i min hand så gör jag det. "Hej, vi är från Spanska Turistbyrån" säger rösten och det kopplar inte först. "Vi såg att du var intresserad av biljetter till årets TUR-mässa, är du fortfarande det?" fortsätter rösten.


SÅ gör man mig glad! Jag vinner biljetter för att jag tävlar i Spanska Turisbyråns Facebooksidas fotbollsfrågetävling (bara DET går att skratta åt) och jag har inte hunnit köpa några redan, vilket hade varit i ordning med min vanliga tur i sådana här ärenden.


...och så kommer jag på att jag ska tillbringa hela helgen hos en moster som utan att ens tveka ställer upp med husrum i Göteborg åt mig och mitt sällskap. Att både mostern och sällskapet delar mitt hängivna reseintresse och följer med mig på mässan och att dessutom sällskapet offrar hela sin helg på att följa med mig på salsa-kurs, för att JAG vill. Lite bortskämd är man allt :).


Sen skiner ju solen pyttelite idag också. Eller nästan i alla fall, man kan liksom ana den. Det kära syster är ju inte illa! Se, jag kan skärpa mig! ;)

 

 Tidigare vunnet från samma ställe (de måste gilla mig):
All the way from Madrid - Coconuts & Skyliens

[caption id="attachment_3742" align="alignnone" width="202"]T-shirtvinsten T-shirtvinsten[/caption]

Kommentarer

  1. Vad kul! Jag skulle gärna gå på mässan, om det var lite kortare avstånd till Göteborg...

    SvaraRadera
  2. Ja, det ska bli kul! Det är en av fördelarna med att bo nära Göteborg. Eventuellt tar jag lite foton och lägger upp här efter helgen, för alla som har för långt att åka. :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Gotland med en nybyggd cykel och ett ömt knä

Södra Hällarna strax utanför Visby. Foto: Anders Karlsson Han spretar med fingrarna på sin stora hand och sträcker ut den mot min. ”Vi har nästan inte hunnit gå så här någonting under den här resan.” . Jag tar den och och tänker att hans konstaterande är rätt. Det är inte lätt att gå hand i hand när man hela tiden sitter eller kånkar på varsin cykel. Vi går således vidare ut mot stupen på Södra Hällarna alldeles utanför Visby, hand i hand. Cyklarna vilar från oss i ett buskage lite längre ifrån. Där vi strosar finns inga träd utan bara ett kargt landskap där vinden minst sagt får upp farten och vi är försiktiga när vi närmar oss kanten, så att en kastby inte helt plötsligt skulle putta ut oss. Den har visst kommit med åldern tänker jag, den där försiktigheten. Blåsten är kall även även om solen skiner. Den stora handen värmer dock inte bara utom- utan även inombords.

Fuerteventura - en paus från verkligheten

Minnet av sol mot hud och hur sanden känns när jag gräver i den med tårna. Läkande promenader längs strandpromenaden med sol i ögonen och vind i håret. Familjen har drabbats av ännu en förlust och en semester som inte går att avboka blir en välbehövlig paus från en obeveklig verklighet. Jag ser i spegeln att solbrännan sitter kvar, men tillbakakastad i minnen av liv som inte längre finns, som ligger i drivor i lägenheten som ska tömmas, måste jag påminna mig om hur okomplicerat det kan vara att ligga på en strand och bekymra sig endast om hur hög solskyddsfaktor man ska välja och hur man ska lägga upp strategin för middagsbuffén. Några bilder från en vecka på Fuerteventura hjälper mig att komma ihåg. [caption id="attachment_8291" align="aligncenter" width="300"] Strandliv[/caption] [caption id="attachment_8296" align="aligncenter" width="300"] Stranden i Caleta de Fuste[/caption] [caption id="attachment_8299" align...

Tavira och ensamheten i Algarve

Ett foto publicerat av Longboard Lady (@_longboardlady_) Maj 18, 2015 kl. 1:32 PDT Portugal Jag sprätter till, har visst halvslumrat på min storblommiga, gula sarong och det syntetiska materialet har blivit blött av min svett. Undrar hur länge jag legat där? Jag skulle kunna se efter på mobilen men vill inte riktigt, båten tillbaka till fastlandet går inte förrän om många timmar, det är jag i alla fall ganska säker på. Solen bränner på huden men när jag sätter mig upp kommer vinden kommer med svalka. Det är skönt med både ock. Det är maj för exakt ett år sedan och jag har skavsår under fötterna och mellan tårna. Ihla de Taviras sand har nött på mina trotjänare under timslånga promenader på en nästan öde strand. Det var just det här jag önskade mig själv när jag bokade den där resan till Algarvekusten i Portugal någon vecka tidigare. Att få vara själv alltså, inte skavsåren då de gör ganska ont. Just östra Algarves öde och vidsträckta stränder på öar dit båttrafiken för säsongen inte r...