Fortsätt till huvudinnehåll

Råd med resan

Sugen på sol, bad eller storstad? Men bara stora kvitton och små mynt i börsen? Här ger Resfebers Lena Wennerstein sina bästa tips på hur du kan få råd med resan i svångremstider - några av hennes tips kan du läsa här nedan blandade med kokosnötternas egna goda råd!


Bokning: Skolloven är dyra (lucky me!). Var flexibel med datum när du bokar resan - det kan skilja flera hundralappar. Och om du är beredd att flyga på t.ex. midsommarafton, kan du få ner priset rejält (jeps, har bokat hemresa från Barcelona fredag 22 juni, a.k.a. midsommarafton för 500 spänn inklusive bagage och allt). Under lågsäsong har också flera resebolag förmånliga priser för ensamresenärer. Och boka helst på nätet - det är ofta billigare än att boka i butik.


Boende: Du måste inte boka flyg och boende i ett paket. Hyr i stället någons privata bostad. Kolla t.ex. på Sunny Rentals eller Blocket. Eller tjäna sköna slantar på att resa flera tillsammans och dela boende. Den som vågar kanske t.o.m. vill byta bostad med någon för en vecka eller två eller rentav soffsurfa. Couchsurfing innebär att du bor ganska enkelt i någons hem och om du har tur kanske din värd har några tips som inte turistbyrån tänkte på!


Transfer: Resfeber tycker att du ska låta bli att långtidsparkera på flygplatsen och ta flygbussen i stället, som även kan ha särskilda erbjudanden. Vi tycker att du också ska strunta i att förhandsboka transfer till ditt hotell, i alla fall om du ska till en storstad, där de reguljära bussarna går titt som tätt och biljetten är mycket billigare.


Tjäna några kronor: Ditt gamla skräp kan bli någon annans nya skräp via Blocket eller Tradera och du får lite extra fickpengar! Och om du ändå ska ut och resa - passa på att köpa det som är prisvärt på resmålet eller i taxfreen och kirra presenterna som du ändå behövde köpa!



Muchos dineros
Muchos dineros

Ja, följer du de här smarta råden, så får du muchos dineros över till dig och din resa.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gotland med en nybyggd cykel och ett ömt knä

Södra Hällarna strax utanför Visby. Foto: Anders Karlsson Han spretar med fingrarna på sin stora hand och sträcker ut den mot min. ”Vi har nästan inte hunnit gå så här någonting under den här resan.” . Jag tar den och och tänker att hans konstaterande är rätt. Det är inte lätt att gå hand i hand när man hela tiden sitter eller kånkar på varsin cykel. Vi går således vidare ut mot stupen på Södra Hällarna alldeles utanför Visby, hand i hand. Cyklarna vilar från oss i ett buskage lite längre ifrån. Där vi strosar finns inga träd utan bara ett kargt landskap där vinden minst sagt får upp farten och vi är försiktiga när vi närmar oss kanten, så att en kastby inte helt plötsligt skulle putta ut oss. Den har visst kommit med åldern tänker jag, den där försiktigheten. Blåsten är kall även även om solen skiner. Den stora handen värmer dock inte bara utom- utan även inombords.

Fuerteventura - en paus från verkligheten

Minnet av sol mot hud och hur sanden känns när jag gräver i den med tårna. Läkande promenader längs strandpromenaden med sol i ögonen och vind i håret. Familjen har drabbats av ännu en förlust och en semester som inte går att avboka blir en välbehövlig paus från en obeveklig verklighet. Jag ser i spegeln att solbrännan sitter kvar, men tillbakakastad i minnen av liv som inte längre finns, som ligger i drivor i lägenheten som ska tömmas, måste jag påminna mig om hur okomplicerat det kan vara att ligga på en strand och bekymra sig endast om hur hög solskyddsfaktor man ska välja och hur man ska lägga upp strategin för middagsbuffén. Några bilder från en vecka på Fuerteventura hjälper mig att komma ihåg. [caption id="attachment_8291" align="aligncenter" width="300"] Strandliv[/caption] [caption id="attachment_8296" align="aligncenter" width="300"] Stranden i Caleta de Fuste[/caption] [caption id="attachment_8299" align...

Tavira och ensamheten i Algarve

Ett foto publicerat av Longboard Lady (@_longboardlady_) Maj 18, 2015 kl. 1:32 PDT Portugal Jag sprätter till, har visst halvslumrat på min storblommiga, gula sarong och det syntetiska materialet har blivit blött av min svett. Undrar hur länge jag legat där? Jag skulle kunna se efter på mobilen men vill inte riktigt, båten tillbaka till fastlandet går inte förrän om många timmar, det är jag i alla fall ganska säker på. Solen bränner på huden men när jag sätter mig upp kommer vinden kommer med svalka. Det är skönt med både ock. Det är maj för exakt ett år sedan och jag har skavsår under fötterna och mellan tårna. Ihla de Taviras sand har nött på mina trotjänare under timslånga promenader på en nästan öde strand. Det var just det här jag önskade mig själv när jag bokade den där resan till Algarvekusten i Portugal någon vecka tidigare. Att få vara själv alltså, inte skavsåren då de gör ganska ont. Just östra Algarves öde och vidsträckta stränder på öar dit båttrafiken för säsongen inte r...