
-Du har någon typ av vätska i ditt handbagage!
Jag, som för första gången på evigheter har lyckats ta mig igenom metalldetektorn utan att den piper, blir lite irriterad över att det nu ska vara problem med hudlotionstjafs eller vad det nu kan tänkas vara kvinnan vid scannern stör sig på.
-Jaja, säger jag och går tillbaka lite skamsen eftersom jag ändå medvetet försökt smita igenom utan att lägga mina minimala flaskor i en fånig plastpåse. Jag tvingas ta med mig allt tillbaka igen och knör mig försiktigt in mellan folk för att nå påsarna som är placerade så att man bara når dem när man står i själva kön.
Jag rotar fram min hudlotion och lägger snällt ner mitt läppbalsam i samma påse för att vara på den säkra sidan. Provar igen och ler trots att jag inte är på bästa humör.
-Du har fortfarande vätska i handbagaget. Kvinnan låter lika irriterad som jag är.
-Jag HAR ju lagt ner allt!
Hon rotar helt ogenerat runt bland mina saker. Jag tänker att hela kön bakom mig får ta del av mina privata ägodelar och när underkläderna, som jag lagt ner för för att ha om jag blir av med väskan, vänds upp för allmän beskådan känns det åtminstone ganska genant för min del. Kvinnan fiskar upp en halvliters vattenflaska som gömt sig i mitt 6-kilos handbagage.
-Just det... ta du den, mumlar jag tyst.
Nu så, tänker jag och tar plikttroget av laptopfodralet för att visa upp att min dator inte är en bomb eller vad det nu är de kan tänkas oroa sig för. Datorer uppmanas man ju i alla fall att öppna så jag antar att något är farligt med dem. Kvinnan upplyser mig om att jag måste köra igenom den en gång till i scannern då hon inte upmärksammat att jag hade en dator med mig. Jag bär tillbaka mina saker för tredje gången och i kön bakom mig börjar det mumlas också. Då alla lådor nu är borta tar en tjej i kön hjälpsamt hand om min dator som får plats i hennes låda tillsammans med en väska. Vi kör.
-Du måste köra datorn separat, säger kvinnan när den dyker upp på hennes sida av scannern.
Jag håller på att kalla henne något mycket dumt men bestämmer mig för att det inte är så smart om jag ska med mitt flyg, jag är i underläge. Jag tar min dator och går tillbaka för fjärde gången, men jag ler inte längre. Tjejen som snällt försökt att hjälpa mig tvingas på grund av mig också ta sin väska genom kontrollen en gång till. Tack för det liksom...
Till sist andas hela kön ut och jag kan möta upp min syster på andra sidan som undrat vart jag tagit vägen och upplyser mig om att tiden nu är såpass knapp att vi måste hoppa över kaffet vi tänkt hinna njuta av innan avfart.
Som tur är rinner all irritation av mig lika snabbt som jag kommer på att vi är på väg igen, allt det där andra var bara tillfälligt och Frankrike ligger framför oss.
Mer inom samma ämne:
Vad spelar påsen för roll
Vilken säkerhetskorridor hamnar jag i
Snygga väskor ;-)
SvaraRaderaTur att inte jag gjort såna missar i säkerhetskontrollen...då hade jag fått höra det resten av livet av brorsan...säkerhetskontrollanten.
Visst är de fina;-).
SvaraRaderaNä, jag brukar inte försöka smussla med mig halvlitrar av vatten även om jag erkänner att jag faktiskt klarat det också, omedvetet.
Småflaskor fuskar jag hela tiden med, fast nu fick jag med mig en av de där påsarna hem så nästa gång får jag väl ordna det hela innan avgång.