
Jag har en låda som är oväntat välsorterad. Den luktar nostalgi. Det är använda tågbiljetter, visitkort från ruffiga barer och bra restauranger, små lappar med namn på personer som fått mig att känna mig som hemma fast borta och mitt i alltihop en bunt med gamla vaccinationskort. Souvenirer kan man säga, fast inget att visa upp. Bara sorterade minneshögar för min egen skull. En skräplåda skulle andra kalla den.
Jag kan sitta länge och frossa i min låda. Vilja åka tillbaka, göra om och göra mer. Se om man blir igenkänd någonstans. Jag vill se vad som förändrats samtidigt som jag önskar att tiden stått still och lämnat saker i det skick jag minns. Fast efter att ha luktat på gamla pappersbitar och försökt läsa blekta kvitton riktigt länge kommer nya ställen alltid och nästlar sig in i mitt huvud. Det hela kommer att sluta med en jättelåda och en massa nostalgitid. Det är helt ok.
Bildlänk:
www.flickr.com/photos/aroberts/2959008907
Kommentarer
Skicka en kommentar