En ganska så oplanerad personalöverflödighet på jobbet resulterar i att jag flåsar in på perrongen i Fristad och svettig men nöjd hinner med tåget mot Varberg. Det bästa klippsällskapet jag kan tänka mig möter upp från motsatt håll och med plastmuggar och en kofta som får agera tillfälligt sittunderlag ser vi kvällssolen ge färg åt klippor och skuggor som blir längre än någonsin.
Det är något särskilt med de där sommarkvällarna, med ljuset som känns så bekant därför att jag sedan barnsben njutit av det med smutsiga barfotafötter och längtan efter att natten aldrig ska ta slut och solen aldrig försvinna.
Timmarna flyger och sommarkvällen avslutas med ännu en rask promenad mot nästa perrong och ett hastigt avsked. Det gick alldeles för fort men även en dag som den här, då himlen utanför mitt fönster är jämngrå och regnet vräker ner, så vet jag att Varberg ligger kvar, klipporna likaså och fler spontankvällar med långsmala skuggor kommer säkert komma.
Alla bilder är hämtade från mitt Instagramkonto, CocoSoff:
Kommentarer
Skicka en kommentar