Efter lite trassel med tågtider och ett telefonsamtal om förseningar mellan mig (som kan nada spanska) och damen med lägenhetsnycklarna (som enbart talar spanska) går tåget från Madrid Chamartín. Genom rutan ser jag landskapet byta identitet om och om igen. Ibland olivlundar, ibland bergiga vyer med snöiga toppar i fjärran, ibland odlade fält i gult. Emellanåt, det ska erkännas, somnar jag från både vackra vyer och invecklad spionroman och hoppas på att jag sover hyfsat "snyggt".
[caption id="attachment_6877" align="alignleft" width="150"]

Salamanca möter mig bokstavligen med värme efter tågets svala AC-miljö. När jag drar min resväska genom gatorna skiner kvällssolen på den lejonfärgade sandstenen i de gamla byggnaderna runt Plaza Mayor. Nycklar överlämnas smärtfritt, trots försening, och en trevlig holländsk rumskompis möter upp i lägenheten och tar mig med ut på vin och tapas.
Första dagen i skolan bjuder på stadsguidning och - tyvärr - regnväder. Huttrande i våra optimistiska sommarkläder följer vi efter vår entusiastiska och historiekunniga ciceron. Språket är förstås spanska, men jag förstår en hel del ändå. Efter turen värmer vi oss i skolans café och fortsätter grillningen med veckans första lektion, där vi lär oss uttal, att berätta vad vi heter och varifrån vi kommer. Me llamo Hanna. Soy de Suecia. Etc.
En kvällspromenad blir det när solen tvättat bort regnmolnen. Jag gillar Salamanca bättre i sol och hoppas på mer av den varan.
Också sugen på språkresa? Jag bokade min hos Blueberry.
[caption id="attachment_6879" align="alignnone" width="337"]

[caption id="attachment_6878" align="alignnone" width="450"]

[caption id="attachment_6881" align="alignleft" width="337"]

[caption id="attachment_6880" align="alignleft" width="450"]

Kommentarer
Skicka en kommentar