Fortsätt till huvudinnehåll

Stockholm, 2012


Stockholm bokat, jag inleder årets första dag (2012) med huvudstaden. Mitt primära syfte med resan är en visumintervju men med tanke på att jag inte varit i staden på flera år så ska det passas på att ta en extra, alldeles ledig dag på stan. Den ska fyllas av massor av aktiviteter, roliga sådana.



Jag tänker ta den där fåniga hissen uppför globen och jag tänker "efter-jul-fynda" i affärer som inte finns här hemma. Sen ska jag titta på Stockholms vatten, vatten är fint. Efter det har jag ingen aning och jag väntar på massor av tips från er!


Jag har inte den blekaste om vart jag ska sova. Jag har försökt fjäska mig till en plats på Scandic Grand Central, bloggare som jag är, men de har inte ens svarat. De tänker väl fortfarande;-). Annars blir det sovsal. Under hela mitt, inte alltid så glamourösa, reseliv har jag bara sovit i det en enda gång. I Brunei, för att inget annat gick med vår budget. Det är väl dags att ge det en chans till eftersom budgeten inte heller denna gång kommer vara direkt enorm.


Sen tänker jag åka hem till Borås i första klass, i tyst och härlig avdelning och med gratis internet, fullt av saker att blogga om. Första klass var billigast, det är också rätt trevligt!



 

Kommentarer

  1. Katarina Lorentzon24 november 2011 kl. 22:28

    Haha, va gött att första klass var billigast :)

    Men du, du hinner nog inte så mycket mer på en dag i stockholm, låter som tillräckligt för en dag =)

    Blir ingen saftig nyårsfest då antar jag? :D

    SvaraRadera
  2. Ingen nyårsfest är planerad än men blir det livat så åker jag inte till Stockholm förrän på eftermiddagen och har ju flera restimmar på mig att sova på:-).

    Ja, alltså egentligen var första klass något dyrare men jag vill ju ha internet också och det är liksom gratis där men kostar 99kr i andra klass. Så summan blev en del billigare. Perfekt!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Gotland med en nybyggd cykel och ett ömt knä

Södra Hällarna strax utanför Visby. Foto: Anders Karlsson Han spretar med fingrarna på sin stora hand och sträcker ut den mot min. ”Vi har nästan inte hunnit gå så här någonting under den här resan.” . Jag tar den och och tänker att hans konstaterande är rätt. Det är inte lätt att gå hand i hand när man hela tiden sitter eller kånkar på varsin cykel. Vi går således vidare ut mot stupen på Södra Hällarna alldeles utanför Visby, hand i hand. Cyklarna vilar från oss i ett buskage lite längre ifrån. Där vi strosar finns inga träd utan bara ett kargt landskap där vinden minst sagt får upp farten och vi är försiktiga när vi närmar oss kanten, så att en kastby inte helt plötsligt skulle putta ut oss. Den har visst kommit med åldern tänker jag, den där försiktigheten. Blåsten är kall även även om solen skiner. Den stora handen värmer dock inte bara utom- utan även inombords.

Fuerteventura - en paus från verkligheten

Minnet av sol mot hud och hur sanden känns när jag gräver i den med tårna. Läkande promenader längs strandpromenaden med sol i ögonen och vind i håret. Familjen har drabbats av ännu en förlust och en semester som inte går att avboka blir en välbehövlig paus från en obeveklig verklighet. Jag ser i spegeln att solbrännan sitter kvar, men tillbakakastad i minnen av liv som inte längre finns, som ligger i drivor i lägenheten som ska tömmas, måste jag påminna mig om hur okomplicerat det kan vara att ligga på en strand och bekymra sig endast om hur hög solskyddsfaktor man ska välja och hur man ska lägga upp strategin för middagsbuffén. Några bilder från en vecka på Fuerteventura hjälper mig att komma ihåg. [caption id="attachment_8291" align="aligncenter" width="300"] Strandliv[/caption] [caption id="attachment_8296" align="aligncenter" width="300"] Stranden i Caleta de Fuste[/caption] [caption id="attachment_8299" align...

Tavira och ensamheten i Algarve

Ett foto publicerat av Longboard Lady (@_longboardlady_) Maj 18, 2015 kl. 1:32 PDT Portugal Jag sprätter till, har visst halvslumrat på min storblommiga, gula sarong och det syntetiska materialet har blivit blött av min svett. Undrar hur länge jag legat där? Jag skulle kunna se efter på mobilen men vill inte riktigt, båten tillbaka till fastlandet går inte förrän om många timmar, det är jag i alla fall ganska säker på. Solen bränner på huden men när jag sätter mig upp kommer vinden kommer med svalka. Det är skönt med både ock. Det är maj för exakt ett år sedan och jag har skavsår under fötterna och mellan tårna. Ihla de Taviras sand har nött på mina trotjänare under timslånga promenader på en nästan öde strand. Det var just det här jag önskade mig själv när jag bokade den där resan till Algarvekusten i Portugal någon vecka tidigare. Att få vara själv alltså, inte skavsåren då de gör ganska ont. Just östra Algarves öde och vidsträckta stränder på öar dit båttrafiken för säsongen inte r...